Ett skafferi som klarar strömavbrott: så organiserar du kyl, frys och förråd

Ett välordnat skafferi är snyggt att titta på, men det kan också vara det som gör att hushållet klarar sig när elen går en stormig novemberkväll. Med några små ändringar i hur du förvarar maten blir förrådet både vackrare och mer användbart när det verkligen behövs.

Jag älskar öppna hyllor med glasburkar, handskrivna etiketter och korgar som faktiskt har ett syfte. Det som slog mig när jag började läsa på om hemberedskap var hur mycket av det som redan fanns där. Skillnaden ligger mest i vad som står på hyllorna och hur kyl och frys är inställda.

Skafferiet är en del av inredningen

Ett skafferi behöver inte vara ett mörkt skåp längst in i köket. Glasburkar på en öppen hylla gör torrvaror till en del av köksinredningen, och du ser direkt när något håller på att ta slut. Det är samma princip som gör förrådet användbart i en kris: det du ser, det använder du och fyller på.

Myndigheternas råd är att hushållet ska kunna klara sig på egen hand i en vecka. Det låter mycket, men för maten handlar det framför allt om att ha sådant hemma som inte behöver kyl alls. Knäckebröd, pasta, ris, havregryn, konserver, nötter och torkad frukt tar liten plats och ser dessutom fina ut i burk.

Det enda som krävs är att förrådet faktiskt används. Ställ nyinköpta paket längst bak och ta från det som står längst fram, så äter ni upp det äldsta först och förrådet blir aldrig gammalt. En liten etikett med inköpsmånad på burken gör det lätt att hålla koll utan listor och appar.

Ställ kylen på 4 grader redan i dag

Här finns det enklaste knepet av alla. Livsmedelsverket anger att om kylen höll 4 grader när strömmen gick kan du bedöma all mat i den med syn, lukt och smak om avbrottet varat högst sju timmar. Höll kylen 8 grader krymper marginalen till högst fyra timmar. Samma kylskåp, samma mat, nästan dubbelt så lång tid bara genom att vrida på ratten.

När du ändå organiserar om: temperaturen är sällan densamma i hela kylen. Oftast är det kallast längst ner och varmast högst upp och i dörrhyllorna. Låt därför kött, fisk och tillagad mat bo på den nedersta hyllan, och spara dörren till sådant som tål mer, som senap, ketchup och sylt.

En full frys är en bättre frys

En stängd, full frys kan hålla kylan i upp till två dygn. En halvfull frys håller kortare tid, eftersom det är den infrusna maten själv som bär kylan. Har du tomma luckor i frysen är det ett bra tillfälle att fylla dem med plastflaskor med vatten. De bromsar temperaturökningen när strömmen går och blir dricksvatten när de har tinat.

Vill du läsa mer om exakt hur länge olika varor klarar sig har krisberedskapen.se en genomgång av mat vid strömavbrott som bygger på Livsmedelsverkets råd. Där finns både tiderna för kyl och frys och vilka varor du ska vara strängast med när de har stått varmt. Vill du hellre ha resten av förrådet färdigpackat har samma sajt jämfört de bästa krislådorna mot Myndigheten för civilt försvars checklista för hemberedskap.

Balkongen blir kylskåp på vintern

De flesta strömavbrott orsakas av extremt väder, som storm, åska eller kraftigt snöfall. Därför är det oftast på hösten och vintern som du får användning för de här råden, och årstiden ger dig en fördel: när det är några plusgrader eller kallare ute kan du flytta ut maten.

Två saker är viktiga då. Maten måste skyddas mot fåglar och andra djur, till exempel i en tät låda på balkongen eller altanen. Och är det riktigt kallt behöver den ligga i en kylväska så att den inte fryser sönder. En snygg förvaringslåda med lock som står ute året runt kan alltså göra dubbel tjänst, som dynlåda på sommaren och reservkyl på vintern.

Små saker att ha på plats innan det händer

Det mesta avgörs innan strömmen ens går. Det här är värt att ordna en lugn helg:

• En kyltermometer som fungerar utan el, så att du kan läsa av temperaturen i stället för att öppna och känna efter.
• En penna och en lapp på kylskåpsdörren, så att du kan skriva ner klockslaget när avbrottet började.
• En hylla med mat som inte behöver kyl alls, så räcker kylvarorna längre.
• Flaskor och kastruller att tappa upp vatten i, eftersom vattnet kan sluta rinna i kranen vid längre avbrott.
• Ett stormkök med gasol eller sprit, som alltid används utomhus eller med mycket god ventilation.

När strömmen väl går är tumregeln enkel: håll kyl och frys stängda, ät ur kylen först och spara frysen till sist. Kylen ger dig några timmars marginal, frysen upp till två dygn. Känner du dig osäker på en vara ska du hellre slänga än chansa, särskilt när det gäller rått kött, fågel, fisk och tillagade rätter.

Det fina med allt det här är att inget av det syns som krisberedskap. Det ser bara ut som ett välorganiserat kök. Hur ser ert skafferi ut, och skulle det räcka en vecka om det behövdes?